Sverige är ett av världens mest kontantlösa länder. Swish, kortbetalning, Klarna, Apple Pay — vi betalar digitalt nästan hela tiden. Men hur säkra är egentligen dessa betalningssätt? Och viktigast av allt: vad händer om du bli lurad?
Swish är snabbt och enkelt för att skicka pengar till vänner och familj. Men när det gäller handel med okända är det ett svagare alternativ.
Problemet: Swish-betalningar är som kontanter. Skickar du pengar till en bluffannons på Blocket är det i princip omöjligt att få tillbaka dem. Swish har inget inbyggt köparskydd.
Betalar du med kredit- eller betalkort (Visa/Mastercard) har du tillgång till chargeback — möjligheten att bestrida en betalning och få pengarna tillbaka om du blivit lurad eller inte fått varan.
Ring din bank, förklara situationen och begär en chargeback. Det fungerar förvånansvärt bra och är ett kraftfullt konsumentskydd.
Klarna erbjuder fakturabetalning — du betalar efter att du fått och kontrollerat varan. Det ger ett naturligt skydd: om varan aldrig kommer eller är trasig kan du bestrida fakturan.
Klarna har ett eget tvisthanteringssystem som fungerar ganska bra vid problem. Nackdelen är att köp nu/betala senare kan leda till att man spenderar mer än man borde.
När du betalar med Apple Pay eller Google Pay delar du faktiskt aldrig ditt riktiga kortnummer med butiken. Istället används ett engångsnummer för varje transaktion — kallas tokenisering.
Det betyder att även om butikens system hackas har angriparen inget användbart kortnummer. Ur ett säkerhetsperspektiv är det faktiskt bättre än att dra kortet direkt.
// Betalningssätt rangordnat efter skydd
- Säkrast: Apple Pay / Google Pay (tokenisering)
- Bäst köparskydd: Kreditkort (chargeback)
- Bra för onlinehandel: Klarna-faktura
- Bra för vänner: Swish
- Undvik vid handel med okända: Swish, banköverföring